AnnaFridaKristina

Saknar den här tiden för ett år sedan. Då jag var tillsammans med N. Var utan honom då 1,5 vecka då pga påsk + en veckas fältstudier i Sundsvall, och höll på att dö av saknad minns jag. Saknar den där tiden så jävla mycket, även fast jag vet att man hade nog kunnat haft det bättre. Det kändes inte riktigt hundra då av nån anledning. För mig var det nog det där vanliga, fåniga beteendet som jag tar till, det försvann ju aldrig hah! Saknar fortfarande och jag borde ha glömt och gått vidare för längesedan..
Väntan på att någon som får magen att pirra, ska korsa min väg är extremt jobbig. Det känns som att det aldrig kommer ske. Det känns som att dte inte kommer finnas någon sådan åt mig :( Blää depp!

Undra om man får träffa honom nånting i helgen nu då...